Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Många långa dar, passerat ridå.
Snart så kom den dagen, pension jag skulle få.
Visst hade jag väl ont, i armar och i ben
Börja känna trötthet, till jobbet var jag sen.
 
Jag vill inte förneka minst sextifem.
Jag har blivit gammal, och hör till dem.
Som ska vandra på vägen, varenda da.
Och berätta för andra, hur ont ja ha.
 
Ändå känns det bra, att vakna upp var da.
Sovit lite dåligt, men gumman hon var gla.
Kaffet det var gott, och gröten likaså.
Nu så är den stunden, till toan jag skall gå.
Jag vill inte förneka …………………..
 
Jag som trodde att, prostatan var en fru.
Ett besök hos doktorn, och annat vet jag nu.
Även medicin, som hette östrogen.
Trodde jag rätt säkert, var bra för kvinnans ben.
Jag vill inte förneka …………………..
 
Åldern den tar sitt, och rynkorna blir fler.
Finns nu på oss alla, när vi i spegeln ser.
Varje dag som går, är lyckan stor och sann.
Vi får inte glömma, var rädda om varann.
Jag vill inte förneka …………………..
 
Denna finurliga visa har skrivits av Dan Hedström.
Han är bosatt i Vormsele vid Vindelälven.

.